Vi misstänker SM. Vart vänder vi oss för hjälp?
Tyvärr råder det fortfarande en otydlighet kring vem som har uppdraget att arbeta med diagnosen. Nationella riktlinjer och vårdplaner finns för barn som har exempelvis adhd eller autism, men det saknas när det gäller SM. Det finns ingen tydlig väg till hjälp. Oftast är det barnavårdscentralen (BVC) eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vårdnadshavare ska vända sig till, eller en logopedmottagning. Ibland saknas kunskap om diagnosen, både i skolan och inom vården. Kom ihåg att du som vårdnadshavare då kan använda dig av valfrihetsreformen, som innebär att du kan söka hjälp i en annan region.
Det är viktigt med ett nära och gott samarbete mellan föräldrar och förskole -eller skolpersonal. Det finns också mycket du som förälder kan göra hemma tillsammans med barnet, men i detta behöver du så klart få stöd och riktlinjer.
Ska jag som förälder prata med mitt barn om diagnosen?
Ju äldre barnet blir desto mer medvetet blir det om sina svårigheter. Då kan det kännas skönt för barnet att veta att hen är långt ifrån ensam.
- Berätta att det finns många barn i Sverige och i hela världen med samma svårigheter, och att det finns ett namn för det.
- Bekräfta barnets oro och känslor, men ge samtidigt hopp och berätta att det finns hjälp att få.
- ”Jag förstår att det känns svårt just nu. Men det kommer inte alltid att vara så här. Det kommer att bli lättare och du kommer att kunna prata mer”, kan vara en bra sak att säga.
- För dagbok, där du som är vuxen skriver om utvecklingen framåt. Gå igenom den med ditt barn ibland och fokusera på framstegen. ”Kolla, för ett år sedan sa du ingenting i skolan, men i dag svarar du ja eller nej på lärarens frågor. Och kolla, i fjol hade du aldrig sagt ett ord till mormor men sedan började ni att spela memory tillsammans och då blev det lite lättare.”
Dela på föräldraansvaret
Projektet Tala om tystnad vill uppmuntra föräldrar att dela på ansvaret, hjälpa varandra och samarbeta i stöttning av barnet i de olika utmaningar familjen möter.
Du som är förälder till ett (eller flera) barn med selektiv mutism behöver råd, stöttning och återhämtning på vägen. Glöm inte bort dig själv – vi rekommenderar därför samtalsstöd, till exempel via BVC eller kommunen. Informera och inkludera så många som möjligt i ditt nätverk om diagnosen.
Var inte rädd för att be familj och vänner om hjälp, och ta emot den när den erbjuds.
Kom ihåg!
Uppmuntra ditt barn, men utan att pressa eller ställa krav. Ha tålamod och lär er att tillsammans se och uppskatta de små stegen. Inget sker över en natt.