Till dig med selektiv mutism

Här är några idéer till dig som själv har selektiv mutism.

Ibland kan det vara lättare att prata med jämnåriga om man kan samlas kring ett gemensamt projekt eller intresse. Då blir det mindre fokus på en själv och mer vad man ska göra tillsammans, vilket kan få rädslan för att bli missförstådd att minska. Förhoppningsvis känns det också som om man kan ge och få bekräftelse på mer lika villkor!

Ljudnivån på fik och andra mötesplatser kan kännas som ett störningsmoment. Något du kan tänka på är att den faktiskt delvis är där just för att människor ska bli mindre självmedvetna kring sin egen röst och kunna säga saker till den de fikar med utan att alla andra runtomkring hör! Om det vore helt tyst skulle nästan ingen våga prata.

Pressa dig inte för hårt! Om du känner att du håller på att bli tyst, gå därifrån medan du fortfarande kan/vågar och försök igen någon annan dag. Korta samtal och möten brukar vara bäst i början. Det kan räcka att öva på olika hälsningsfraser till att börja med.
Om du har en plats där du känner dig mer bekväm att prata på, ta ditt utrymme och låt inte andra köra över din vilja! De förstår förmodligen inte hur viktigt det är för dig eftersom de vet för lite om selektiv mutism.
Sluta inte uttrycka dig på andra sätt än genom talet. Byt hellre stil så ofta som du tycker att du behöver än att önska att du vore osynlig. Det är din rätt som ingen tystnad ska få ta ifrån dig!
Gå inte in i för mycket tankar utan försök göra det du tycker är roligt. När selektiv mutism går över beror det inte på att du tänkt dig fram till en lösning själv, utan på att andra ger dig den respons du behöver. Det kan hända helt plötsligt och av en slump, eller också av att andra tar problemet på allvar och får en bättre förståelse.

Föreningen Selektiv Mutism